släppa in dig i mitt kaos, min förvirring och min värld just nu..Det skulle bara så lätt att bara göra det men hur skulle det sluta.Skulle du hata mig en dag?Skulle du ångra att det någonsin varit vi?JJag vet att jag behöver tid och tänka och jag vet att jag nog gett mig in i något som jag inte var redo för.Men till en början kändes allting rätt och det kändes bra.Sen kom min motgång och jag vände mig till dig.Det var så lätt, jag visste ju att du knner mig, du vet mitt tankesätt och du vet hur jag fungerar.Allt annat därefter var varken inplanerat eller väntat....Nu ska jag försöka göra det bästa av min situation, reda ut mina frågetecken och kliva ur detta klokare.Men jag kan inte lova någon någonting, jag kan inte säga var det slutar och om det slutar med någon eller med mig ensam.Vill inte att du ska pausa ditt liv för mig, du har så mycket att ge.Och allt det fina inom dig ska du inte behöva hålla inne, inte för min skull inte för någon...Kanske går du miste om någon som för länge sen var villig och ge dig allt det där du förtjänar....

Oroa dig intejag klarar mig..Jag är tåligare än du tror även om jag inte är så hård innanför som ytan är.Jag tar mig igenom denna prövning och jag kliver ur den starkare.Kanske ensam kanske inte, vem vet..Men det är jag...Samma människa som jag var innan med mer kött på benen.Med mer lärdom om livet och vilka misstag som kan vara dumma att begå...Men det är jag!

Skulle vara lätt.....att ta en genväg och göra allt lätt för sig..Men förr eller senare kommer smällen..........Skulle vara lätt att fly tid och rum....Men vilken bild ger jag dig av mig?Skulle vara lätt att ha kakan och äta den...Men litar du någonsin på mig igen efter det?Skulle vara lätt att bara suga åt sig av all den kärlek du har att ge...Men du skulle hata mig om det sen visar sig att jag inte kan besvara den!Skulle vara lätt att sitta på den pidestal du placerat mig på...Men det vore inte rätt, för jag förtjänar inte den platsen!

Se mig i rött och hjälp mig att glömma tid och rum….Hjälp mig att släppa känslan inom mig för en stund och hjälp mig att slippa mina frågetecken…Låt mig slippa tröttheten av motgångar, känna att jag lever………….Hjälp mig att finna våren inom mig och glädjen över att sommaren kommer….Lämna mig sedan utan prat, utan frågor och kräv inga svar….För när jag vaknar så är jag ju tillbaka i verkligheten och vardagen igen….

Hur man är omgiven av olika människor...Alla funkar olika, alla har olika syn på en...Vissa sätter en på pidestal, en plats jag ej förtjänar, men oavsett vad som säga så går det aldrig fram *L*Vissa säger sig älska en men vill ändå lära en ramar och gränser.Andra finns bara där, utan krav och utan förväntningar....Och ala dessa människor lyckas man fungera med, ibland konstigt ibland helt förståeligt med tanke på att man ska komplettera varandra inte kopiera varandra......

Jag kan inte......agera som du vill för att vi är tillsammans...Jag kan inte sluta leva efter mina egna riktlinjer och på ett sätt som jag själv inte tror på....Jag måste få välja mina egna vänner även om det är folk som innan haft en relation till mig...Misstro mig när du har belägg för det...Döm inte ut mig innan....Försök inte forma in mig i din tro om hur en relation ska vara, jag är jag, mitt förflutna har gjort mig till den jag är och dem jag släpper in vill jag inte mista...De som är bra för mig vill jag behålla, det är människor som funnits där för mig..Jag sviker ingen som inte mig svikit innan....